Pretty. Odd.
Panic at the Disco - Pretty. Odd.
Det var ett album jag hade höga förväntningar på, så kom kom äntligen första singeln "Nine in the Afternoon" och mina förväntningar sjönk ett steg.
Sen kom deras andra singel "That Green Gentleman (Things Have Changed)" och mina förväntningar försvann helt. Albumet kom ut i mars 2008 och jag har inte vågat lyssnat igenom det förens nu. Och hittills har jag bara hittat en låt jag verkligen fastnade för, "The Piano Knows Something I Don't Know".
Vet ni varför? För att vid 0:55 har de tagit början av Creedence Clearwater Revival's låt "Bad Moon Rising"
Det går inte ens att jämnföra deras första skiva "A Fever You Can't Sweat Out" med "Pretty. Odd." Om det inte var så att man hörde att det var Brandon som sjöng skulle jag tro att det var två helt olika band. Jag kan ju inte säga att låtarna är dåliga eller så, för de är dem inte, de faller mig bara inte in i smaken. Hade jag vart moore into Beatles, Mando Diao eller Beach Boys skulle det här vara riktigt bra, ett masterpiece! Men nu är jag inte det, och jag är riktigt besviken på att de har ändrat musik genre drastiskt. De där glada, som man fick en energikick utav från första skivan, är som bortblåst
Hur som helst så ska jag spela sönder de elva utav femton låtarna jag bestämde mig för att ha kvar. För jag ska bara börja gilla de låtarna. Det här är något nytt för mig, att lyssna igenom låtar för att jag har bestämt mig för att tycka om dem. Jag brukar annars bara rensa tills det bara finns två-tre låtar kvar.
Men en sak de verkligenska ha beröm för är skivomslagen
jag älskar dem!
Det var ett album jag hade höga förväntningar på, så kom kom äntligen första singeln "Nine in the Afternoon" och mina förväntningar sjönk ett steg.
Sen kom deras andra singel "That Green Gentleman (Things Have Changed)" och mina förväntningar försvann helt. Albumet kom ut i mars 2008 och jag har inte vågat lyssnat igenom det förens nu. Och hittills har jag bara hittat en låt jag verkligen fastnade för, "The Piano Knows Something I Don't Know".
Vet ni varför? För att vid 0:55 har de tagit början av Creedence Clearwater Revival's låt "Bad Moon Rising"
Det går inte ens att jämnföra deras första skiva "A Fever You Can't Sweat Out" med "Pretty. Odd." Om det inte var så att man hörde att det var Brandon som sjöng skulle jag tro att det var två helt olika band. Jag kan ju inte säga att låtarna är dåliga eller så, för de är dem inte, de faller mig bara inte in i smaken. Hade jag vart moore into Beatles, Mando Diao eller Beach Boys skulle det här vara riktigt bra, ett masterpiece! Men nu är jag inte det, och jag är riktigt besviken på att de har ändrat musik genre drastiskt. De där glada, som man fick en energikick utav från första skivan, är som bortblåst
Hur som helst så ska jag spela sönder de elva utav femton låtarna jag bestämde mig för att ha kvar. För jag ska bara börja gilla de låtarna. Det här är något nytt för mig, att lyssna igenom låtar för att jag har bestämt mig för att tycka om dem. Jag brukar annars bara rensa tills det bara finns två-tre låtar kvar.
Men en sak de verkligenska ha beröm för är skivomslagen
jag älskar dem!
Kommentarer
Trackback